måndag 5 mars 2012

Truppföring ger förtur - eller inte?

Officer A har tjänstgjort utomlands mer än en gång, varav senast i Afghanistan på en av få truppförande befattningar. A har prövats flera gånger och med goda vitsord. Mellan missionerna har han bland annat tjänstgjort som kompanichef med fullständigt kompani, dvs. skarp trupp. Också där med goda vitsord. Totalt sett låter det som en perfekt resa mot nästa steg i karriären för en arméofficer, eller hur?



Verkligheten är en annan. Med den alltmer sinande tillgången till skolplatser - vartannat år till det gamla "chefsprogrammet" - så uppstår en del intressanta situationer. Det gäller att i detalj planera för nästa steg i karriären. Ett år på "fel plats" gör att man hamnar på dekis och då blir plötsligt den tidigare erfarenheten ingenting värd. Svågerpolitiken är en realitet och mer än någonsin, med få platser till förfogande, florerar den som aldrig förr.

En titt på årets kandidater ger en del ledtrådar. Det kan konstateras att virtuell truppföring premieras framför skarp truppföring, att döma av uttagningen. Uppenbarligen så räcker det många gånger att sitta i en stabsfunktion och truppföra ett virtuellt förband på annan ort. Det viktiga är att du har tjänstgjort med rätt person, dvs. beslutsfattaren - han som väljer ut förbandets representant till nästa skolsteg. Skrivbordet duger bra som referens.


Det finns förstås andra vägar uppåt. Det finns fortfarande skolor som har en egen skolplats, vilket gör att det ramlar in en och annan elev den vägen. En lojal officer med stark förbandstillhörighet kan tvingas stå tillbaka då förbandet bara har en plats. Istället kan relativt "små" enheter få en plats utan samma konkurrens.  Karlberg har som exempel en plats och det finns även andra som har ramlat in köksvägen, t.ex. via Försvarets underrättelse- och säkerhetscentrum.

Det är förstås ingen garanti att man är lämplig för högre tjänst efter att ha tjänstgjort utomlands, men det är beklämmande när duktigt folk sidsteppas. Mer än någonsin är det tydligt att många högre arméofficerare saknar en viktig komponent i sin karriär. För inte så många år sedan så var ett kompanichefsår ett måste för att ta nästa steg. Nu verkar det som att rätt kontaktnät väger tyngre.

Inte bara på de högre befattningarna börjar det vattnas ur rejält. Också bland de yngre officerarna verkar tålamodet sättas på prov. Eftersom det knappt finns någon trupp att tillgå så skickar en del förband sina officerare på allehanda kurser, land och rike runt. En kurs låter förstås spännande (lite prickskytte kanske?), men när kurs två, tre och fyra avverkas i snabb följd, utan att någon trupp syns in horisonten, då tröttnar även den mest motiverade officer. Sker det ingen förbättring så lockar civila arbetsgivare med mer stimulerande arbetsuppgifter, prickskyttekursen till trots.

Den Tolgforska expeditionskåren tycks ha större utmaningar på hemmafronten än på bortafronten. Den bas som är tänkt att byggas upp till 2014 håller redan på att tyna bort.

Ibland finns det likheter med biltillverkaren Saab. Konkurs kan vara en bra utväg för att slå stopp i alla maskiner. Utvärdera alternativen, göra en grundlig analys, stycka resterna och starta maskinerna när vi vet vart resan ska bära oss. Det tål att upprepas: Just nu är det hela havet stormar och det är ingen som styr.

4 kommentarer:

  1. TIll viss del håller jag med dig om problematiken att få skolplats när man inte varit på hemmaförbandet "i huvudtjänst". Däremot anser jag inte att man ska kasta sten på att skolor och mindre förband har egna skolplatser. SSS är marinen största skola (enda!) och saknar skolplatser helt! Eventuellt har det skett en ändring i närtid.

    Då talar vi ändå om en skola med egna fartyg, specialkompetensområden som bland andra sjukvård, brand/räddningstjänst, maskin och GMU utbildning av soldater. I dagsläget är man som anställd på skolan hänvisad till de sjögående förbanden för sin framtida utbildning - som helst prioriterar de officerare som visar upp sig på fartygen. Om man inte skulle få läsa vidare när man jobbat 2-5 år på SSS skulle stora delar av marinens verksamhet gå ännu mer i stå.

    /p

    SvaraRadera
  2. Bra exempel, tack för kompletteringen. På sätt och vis så stärker det mig i min tro att antagningarna i större utsträckning bör centraliseras. Idag så har vi inte värnpliktsförsvarets massa för att fylla upp alla platser på ett mer "rättvist" sätt och då uppstår det fler avarter.

    SvaraRadera
  3. Min karriär i ett nötskal:)
    Markstridsofficer

    SvaraRadera
  4. Och något liknande sker ju med arméns gruppbefäl. Varsågod att jobba och genomföra insats men vill du läsa SOU är det tvärstopp då helt oprövade GMU-rekryter är prioriterade.

    SvaraRadera

Bloggintresserade