tisdag 10 juli 2012

Arrogansens högborg



Idag lyssnade jag på Cecilia Widegren, vice ordförande i försvarsutskottet. Hon debatterade, helt kort, med den pensionerade översten Bo Pellnäs med anledning av den senares debattartikel i Dagens Nyheter. Hon uttryckte stor irritation och var av uppfattningen att ”Bo Pellnäs skäller som en bandhund”.

Det är fascinerande med vilken okunskap och arrogans Widegren tar sig an detta viktiga ämne. Att det mest grundläggande i försvars- och säkerhetspolitik har gått henne så förbi är något som skrämmer.

Precis som Pellnäs är inne på (även om han inte säger det uttryckligen) så handlar det om att köpa sig handlingsfrihet. Om Sverige har möjlighet att övervaka och skydda sitt territorium så har vi ett bättre förhandlingsläge, och nu ser vi att Ryssland rustar mot tidshorisonten tio till femton år. Frågan är var Sverige står då?  

Widegren pekade på NATO:s utredning som gör gällande att Sverige kan försvara sig, men det är ingenting annat än en chimär eftersom det pekar på något som skulle vara uppfyllt 2014. Allt pekar på att vi inte kommer att nå de mål som legat till grund för NATO:s analys, vilket gör att Widegrens slutsatser är felaktiga.

Widegren blandar dessutom ihop begreppen genom att hänvisa till flera andra faktorer som varken hon eller vi andra har en aning om. Det väsentliga är att om Ryssland fortsätter att upprusta i enlighet med sina planer, då kommer alla plåtskal – flygplan, stridsvagnar och båtar – att stå körklara om tio till femton år. Vem som är vid makten då har vi ingen aning om och det är precis det som skrämmer.

Egentligen så är det ganska okomplicerat och för att förstå grundprinciperna räcker det med att gå på vilken fotbollsmatch som helst. Polisen kraftsamlar och de är mångfalt färre än alla fotbollshuliganer. Men, och detta är viktigt, de är tillräckligt många för att avskräcka buset från att gå bärsärk. Framför allt så kan de ta hand om enstaka bråkstakar och fyllehundar, vilket är fullt tillräckligt. Egentligen är det så incidentberedskapen fungerade, grovt förenklat, och vi behöver fortfarande en incidentberedskap i luften, på marken och till sjöss - nu och om tio till femton år.
  
Istället för handlingsfrihet har vi fått arrogans. Vad vi behöver, i perioder som dessa, är politiker med is i magen som tänker flera mandatperioder framåt, för landets bästa.

4 kommentarer:

  1. Bra inlägg. Jag känner själv att jag saknar ett realistiskt borgerligt parti att rösta på, efter att ha röstat borgerligt alla gånger hitintills. Den borgerliga försvarspolitiken saknar helt trovärdighet. Å andra sidan saknar den rödgröna det ännu mer.

    Jag vill inte rösta på SD - men vad är alternativet?

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  2. Dags att bilda ett enfrågeparti för försvarsfrågor kanske?

    Partiet lägger ner sin röst i alla frågor som inte rör försvaret och "bytt" mot stöd i försvarsfrågor

    SvaraRadera
  3. Har alltid röstat blått men nu när man hör den ena efter den andra fullständigt göra bort sig kring försvaret så börjar man ju fundera...

    En riktig moderat agerar inte på detta sätt!

    Trodde i min enfald att vår nya försvarsminister skulle agera på ett tyngre och mer trovärdigt sätt. Tyvärr kommer hon från KA/Amf vilket smärtar ännu mer då jag själv gjorde lumpen i Vaxholm. Men vi hade mycket smärtbaserad inlärning, det kanske vore något för de s.k. Nya moderaterna?

    SvaraRadera
  4. Gamla lagrar räcker inte när makten korrumperar...

    SvaraRadera

Bloggintresserade